Artiklar

Rimbo HK är nykomlingar i damernas elitserie. Laget från den lilla orten i Roslagen, fem mil norr om Stockholm har gjort en häpnadsväckande resa genom seriesystemet. 2007/08 gick man obesegrade genom division 2 och gjorde den här säsongen sin första säsong i division ett. Av bara farten gick man rakt igenom även ettan, före storheter som Irsta och Tyresö och är sensationellt klara för landets högsta serie.

Helene Tollbring, tränare och eldsjäl i föreningen. Vad är det som har hänt?
- Vi har länge varit ett stabilt division tvålag.  Samtidigt har vi alltid haft en bra ungdomsverksamhet och för ett par år sedan genomgick vi en generationsväxling där våra 87:or debuterade i A-laget. Det blev nästan ett helt A-lag bestående av tjejer från den årskullen och resultaten började rada upp sig.  Vi fick en bra mix av dessa tjejer, som triggade de äldre spelarna och yngre spelare som såg att det var möjligt att lyckas.

Att man helt otippat gick upp i elitserien, landets högsta serie  var smått otroligt, det som är ännu mer anmärkningsvärt är att samtliga spelare kommer från lilla Rimbo. Ett samhälle med knappt 5,000 invånare. Lägg därtill att herrlaget vann division två i år och är klara för nationell serie i div 1 så förstår ni att handbollsintresset är på topp i Rimbo. Rimbo HK har en stor ungdomsverksamhet där alla lag lär sig samma typ av spel. Det gör att det varit enkelt att fylla på med yngre spelare och att konkurrensen om platserna hela tiden ökat, förklarar Helene.

Finns det något i ert spel som förklarar att ni lyckats så pass bra?
- Vi har bra målvakter som sätter igång spelet snabbt.  Vi spelar lite på chans, med snabba anfall som överraskar motståndarna.  Det är viktigt att vi vågar misslyckas ibland eftersom vårt spel bygger mycket på långa kast och snabba kontringar. Det är inte så mycket systemhandboll när vi spelar. Men det fungerar bra eftersom tjejerna spelat ihop länge och kan varandra, de vet hur de andra passar och tänker i olika situationer.  Där ligger nog mycket av vår styrka.

Rimbos A-flickor är också framgångsrika och hör till de åtta bästa i Sverige. De tränar ofta ihop med A-laget vilket gör att de etablerade spelarna även får tufft motstånd på träningarna.
- Visst förekommer det väl en del konflikter. Men det gör det väl i alla lag. Vi jobbar mycket med teambuilding och har god hjälp av en expert som hjälper oss med detta.

Helene Tollbring är en drivande person i Rimbo HK, förutom att träna A-laget och A-flickorna har hon även två söner i herrlaget och en flicka i AF-laget. Maken Dick är tränare för  P 94-95 där den yngsta sonen finns med. Och så klart finns även det laget med i toppen genom sin femte plats i ungdoms SM.

Du har ju känt många av spelarna sedan de varit små och tränat dem under flera år. Finns det inte en risk om man kommer spelarna för nära, speciellt nu när vi spelare på elitnivå?
- Ja, man får inte vara för mycket kompis utan måste hålla en viss distans. Det är inte till mig eller min tränarkollega spelarna får komma och prata av sig om sina privata bekymmer. Med oss får de prata om det taktiska och det tekniska. Men eftersom vi känner spelarna så bra så vet vi hur vi ska prata med dem om det ibland är fråga om jobbiga samtal, till exempel om vi beslutat att någon inte ska få spela.

Vi som sett dig coacha laget märker att du är ganska tuff under matcherna?
- Ja, under matcherna ligger jag på dem men det är enbart för att de ska bli bättre. När matchen är slut kopplar vi bort piskan. Vi har väldigt roligt vid sidan av planen, på väg till matcher eller under träningar. Det är viktigt att man kan koppla av och hitta på lite knäppa grejer. Det är viktigt att man får skratta och inte bara prestera, speciellt nu när vi är uppe på elitnivå.

Ju bättre det gick för laget. Desto mer måste ni känt trycket. Hela bygden talade ju om er och möjligheten att gå upp i elitserien. Lokaltidningarna skrev massor och hallen var sprängfylld. Hur upplevde ni själva detta inom laget?
- På träningarna sa vi aldrig att vi måste vinna nästa match för att kunna ha en chans på elitserien. Vi pratade aldrig om hur vi skulle göra för att inte förlora. Istället pratade vi om hur vi skulle göra för att göra flera mål och det är en stor skillnad. Den som gör mest brukar sedan vinna.

Exempel?
- Ja, om vår målvakt tar bollarna så kontrar vi in bollen hos motståndarna direkt och då vinner vi!
Helene berättar att inför säsongen hade man en målsättning utåt, att komma bland de fem bästa. Däremot sa man inom gruppen att man siktade på att komma bland de tre bästa, vilket man lyckades med.

Nu är ni klara för elitserien. Hur ser du på era chanser, vad behöver ni förbättra för att klara er?
- Våra tjejer är lika tekniska som de som spelar i elitserien. De har mött varandra på ungdomsnivå och spelat jämt mot varandra. Det vi främst behöver förbättra är fysiken så det kommer bli mycket hård träning den här sommaren. Men tjejerna är taggade och är redan igång.

Det blir ju lite annorlunda att möta lag som Skövde och Sävehof, än de ni är vana att spela mot i de lägre serierna. Hur kommer ni att förbereda er mentalt inför detta?
- Spelarna måste lära sig att ta förluster. För de kommer. Vi måste lära oss att kämpa i motvind och inte ge upp. Vi kommer säkert att bli granskade och kritiserade av media och det lär bli tufft att vara positiv i alla lägen. Men det gäller att hålla ihop i vått och torrt. Även publiken kommer att vara viktigare än någonsin i år.  Även om vi förlorar med 20 bollar första vändan måste man se en möjlighet att var bättre i nästa.  På hemmamatcherna kommer vårt publikstöd att vara avgörande, säger Helene som berättar att man blivit tipsade att lägga in lite träningsmatcher mot lättare motstånd för att inte glömma bort hur det är att vinna matcher.
- Vad de nu menar med det, skrattar hon.

Man har även bildat en sponsorgrupp som jobbar för att dra in mer pengar till föreningar. Det kostar betydligt mer att ligga i elitserien, med många långa bortamatcher. Tyvärr får man inte längre spela i hemmahallen, Långsjöskolan, en liten kokande gryta där man varit i princip oslagbara. Hallen är för liten och till nästa säsong kommer man att spela i Norrtälje, tre mil bort.

Om det skulle gå trögt i inledningen då?
- Det kommer bli förluster, det räknar vi med. Inledningen är ju tuffast men samtidigt så är det ju ingen som tror på lilla Rimbo. Det handlar om att vinna rätt matcher. Vi ska inte räkna med att vinna en bortamatch mot Sävehof. De fyra bästa lagen i elitserien är i en klass för sig, men de övriga ska vi kunna spela jämt mot, hoppas vi.

Många tycker nog det är rätt häftigt att en sån liten ort kan få fram ett topplag med enbart egna förmågor. Vad har du för råd du vill ge till andra – som vill kunna göra samma resa?
- Våga chansa och våga tro på er själva. Ingenting är omöjligt. Skulle kunna säga hur mycket klycshor som helst. Men A och O är att inte lyssna på olyckskorparna runt omkring. Har man en bra föreningspolicy som alla står bakom så blir föreningen stark i motgångar. Det här året blir en test för att se vad vårt arbete hittills har gett. Räcker det eller inte. Vi tog oss hit av egen maskin och ingen kan klandra oss om vi misslyckas. Lyckas vi kommer vi att bli omtalade. Friskt vågat, hälften vunnet….

Finns det något med laget som gjort dig extra stolt under den här säsongen?
- De spelare som fokuserat sig på handbollens resultat utan att störas av turbulenta säsongen med tränar och ledarbytet är imponerande. Samt det tålamod  som spelare på bänken visat. Att bara sitta och vänta in sin tid är starkt gjort. När man ser dem nöta på för att ta plats så blir man glad. Och självklart sättet de avslutar säsongen på. Att knyta ihop säsongen med en seger trots trycket från omgivningen är också oerhört starkt.

Helene tror inte att klubben kommer göra några större värvningar inför säsongen.
- Kommer någon och vill provspela är hon välkommen men jag tror det blir svårt att ta en plats här. Flera av våra tjejer är så pass bra att de redan  varit hos andra elitklubbar och provspelat men kommit tillbaka hit. De känner sig trygga här, vänner, släkt och familj finns med och stöttar. Det bästa av allt är att de får spela med sina bästa kompisar i elitserien - och det är rätt häftigt!

• Nästa >